Gotene Tidning  
  Arkiv Annonsera Kontakt
 


Konstnärinnan Maria Birgitta Andersson målade en tavla för fred tillsammans med barn.Här med Neron Lippold.Joseph och Therese Ernedal.

Ekologiskt leverne på Rivendäll

Paret Joseph och Therese Ernedal lever för ekologisk och närproducerad odling. På Rivendällgården i Kinne-Kleva har de förverkligat sin dröm med försäljning av egenodlade grödor och ett helt självhushållande liv.
-Vi jobbar med vår hobby och mår så bra av detta, säger Therese.


Joseph kommer ursprungligen från USA, närmare bestämt Detroit.
-Jag pluggade ekonomi på universitet och jobbade tidigare som finansiell rådgivare. Man tjänade visserligen pengar men det var jättetråkigt. Jag sparade ihop det jag behövde och bestämde mig för att göra det jag verkligen ville göra istället, försöka leva på det jorden ger.
Joseph bokade en flygbiljett till Nya Zeeland för att förverkliga drömmen om att lära sig mer om ekologisk odling. Han fick anställning på en lokal gård där han också kom att träffa sin framtida fru.
-Det låg i en liten hippie-by kan man säga, mycket alternativa människor, säger Therese med ett skratt.
Efter att under en period ha rest runt i landet för att utveckla sina kunskaper gick flyttlasset till Sverige.
-Vi ville hitta en egen liten gård och letade i drygt ett år, förklarar Therese.
Parets blickar riktades redan från början mot Kinnekulle.
-Jag har alltid varit intresserad av mat och hade läst Hannu Sarenströms böcker, det var så många fina bilder härifrån.
Joseph och Therese hittade sin lilla drömgård i Kinne-Kleva och flyttade till kullen under hösten 2015.
-Vi trivs jättebra här och folk är väldigt trevliga, menar Joseph som efter en lång process med migrationsverket fick uppehållstillstånd i januari 2016.
-Ni har ju dessutom ingen Trump här, säger han med ett skratt.

Självhushållande
Målet var att starta odling och försäljning av ekologiska grödor till allmänheten samtidigt som Joseph och Therese var fast beslutna att bli helt självhushållande.
-Man vill ju inte lämna samma miljöavtryck som man gjorde när man växte upp, vi vill ta avstånd från matindustrin och tycker det är skräckinjagande hur djuren behandlas, säger Therese.
Två år har gått och numera knallar ankor, gäss, grisar, får och höns runt på gården. Lägg därtill ett 50-tal olika grödor och Joseph och Therese har allt de behöver för att klara sig.
-Allt vi äter har vi producerat själva. Det enda vi köper är rapsolja och vissa kryddor som vi inte kan odla här, förklarar Therese.
En uppgift som tarvar lika mycket vilja som arbete.
-Det är väldigt mycket jobb men vi försöker vara lediga i alla fall en dag i veckan, säger Joseph.
För att hålla arbetsmoralen uppe har de dessutom sett till att utesluta andra lockelser.
-Vi har ju exempelvis valt bort internet för att inte ha något som håller en inomhus, man passerar en viss och sen går det bra. Det enda problemet är att min lillebror inte vill komma och hälsa på eftersom han säger att han inte kan ’gamea’ här, Therese med ett leende.
Paret har inte heller tillgång någon fungerande bil utan löser eventuella transporter på ett mer traditionellt vis.
-Vi kör tandemcykel och det går jättebra, förklarar Joseph.
Att hålla gården liten och effektiv är av största vikt för att få verksamheten att gå runt.
-Antingen ska det vara jättestort eller jättelitet, har man någonting mittemellan blir ofta intäkterna inte tillräckligt stora för att täcka utgifterna, menar Joseph.
-Investeringar för hundratusentals kronor är liksom svårt att betala tillbaka genom att sälja purjolök, konstaterar Therese.

Butik och veckokasse
Butiken på gården håller öppet från fredag till söndag och från och med i år säljer man också veckokassar till kunder över hela kommunen.
-På engelska kallas konceptet CSA, communitive supportive agriculture, och det går ut på att kunden har direktkontakt med matproducenten. I länder som Frankrike, Tyskland, England och USA är det jättepopulärt. Här är det inte alls lika vanligt även om det kommer mer och mer, när det har varit trendigt utomlands i ungefär tio år brukar det bli trendigt i Sverige, förklarar Therese.
Varje fredag från juni till oktober får kunderna komma och hämta en grönsakskasse fylld med veckans skörd.
-Innehållet varierar men oftast en kasse kan innehålla exempelvis rotfrukter, bladgrönt, sallad, kol, gurka, zucchini och tomater, säger Joseph.
-Det var någonting vi började med för att få en lite mer regelbunden inkomst. Vi satte ett tak på 30 kunder men det har varit jättestor efterfrågan, vi hade nog kunnat sälja till dubbelt så många men just nu känns det som en bra nivå, ju fler kunder man har desto större risk tar man, menar Therese.
Rivendällgården medverkade under Returrundan förra helgen och fanns också på plats under skördemarknaden vid Husaby hembygdsgård - ett koncept paret hoppas kan bli en återkommande företeelse.
-Vi har ett önskemål om att det ska anordnas en lokal skördemarknad en gång i månaden. Husaby är en jättebra plats och föreningen har uttryckt visst intresse för ett mer regelbundet arrangemang men vi får väl se hur det blir. Vår dröm och förhoppning är att det ska kunna skapas en kultur där kommuninvånarna åker och handlar sina ekologiska matvaror på en lokal marknad, säger Therese.

Text och bild Johan Månsson
johan@gotenetidning.com 0709-215232